Gröt

Angående föregående inlägg: om jag just nu skulle ha behov av att vara med i The Bachelor skulle jag nog vara nödgad att söka till fetto-varianten. Vägde mig för första gången efter sommaren och herrejämmer. Fast ja, vinpimplande och god mat varje dag måste ju märkas nånstans.

Just nu håller jag på att förbereda mig för PT Online med Olga Rönnberg (som förresten ska vara tränare i svenska Biggest Loser nästa säsong!) som startar om en månad.

Och nu borde jag lära mig att äta gröt på morgonen. Det är inget tvång, men alternativen tycks vara gröt och smoothies och smoothies tycker jag är ap-äckligt så gröt it is. Men gröt är ju ganska boring. Har någon bra tips på hur man hottar upp gröt? Och vilken gröt-sort lönar det sig att köpa? Finns det någon som är extra god?

Tjock åt den tjocke

Suomi TV har inte bara börjat visa Conan O'Brien, de har också köpt in det här succéprogrammet: The Bachelor! Men med en tjock bachelor. Och alla kvinnor som tävlar om hans gunst är också tjocka. Wohooo.

Och vad är budskapet med ett sådant programformat? Jo: tjocka människor ska para ihop sig med andra tjocka människor. Inte kan nu en tjej i storlek 46 söka sig till vanliga Bachelor, hå hååå, absurda tanke. Hur skulle det se ut?

Det blir ännu bättre: i det första avsnittet delar Tjocka Ungkarlen ut en "promise ring" till alla damer. Han lovar att inte döma dem på basis av deras vikt. HALLÅ! Det är för sent då. Varenda deltagare har ju redan blivit bedömd av dem som valt dem till programmet.

Och varför får den trinda mannen chansen att vara så här generös? Ingen tänkte på att fråga kvinnorna vad de tycker om hans mastiga kroppshydda. Nej, kvinnor ska uppvaktas och vara tacksamma.

Nu skulle det få hända nånting riktigt förbaskat skoj

Jag väntar. Trögt går det.

Men jag anmälde mig just till Musik och Talang i Vasa i september. Nej, jag går inte här och har några drömmar om att bli popidol (obs med Sås&Kopp-uttal) på gamla dar men programmet verkade intressant också för gamla journalisttanter. Och artisterna är ju prilligt bra!

Jag är inte van att vara i Vasa utan man och barn dock. Ser ni mig vimsa planlöst runt på torget kan ni ju ge mig en knuff i rätt riktning. Vad de nu sen är. Arrangörerna har glömt att skriva ut var i Vasa jippot går av stapeln. Eller så läser tant slarvigt.

Insert skjojsig inläggsrubrik here, jag orkar inte hitta på

Den här dagen kommer inte att gå till historien som Evas bästa. Tvi vale. Har mest legat pladask på sängen och tänkt sorgsna saker och tittar på den grå himlen genom spjälgardinerna. De är fula de där gardinerna. Varför köpte vi sådana?

På eftermiddagen började det kännas lite bättre så då tog jag tillfället i akt och gallrade i flickornas garderober. Sommarkläder ut, höstkläder in, för små grejer i loppishögen och urtvättade och trasiga grejer i roskis. Mycket bra.

S vill gärna klä sig i ylledräkt och halsduk året om, medan T är mera åt optimisthållet och tycker att ärmlöst och kortkort sällan kan vara fel. Jag vill ju uppmuntra dem att klä på sig själva om morgnarna men när det ena ser ur som Pelle flyttar till Komfusenbo och den andra som tjejen i Lambada-videon måste jag ju ingripa lite.

Den perfekta modern ser givetvis till att bara kläder som är lämpliga för årstiden hänger i garderoben, medan allt annat ligger tvättat, struket och nedvikt i prydliga askar med tydliga etiketter. Men Den perfekta modern röker säkert gräs.

Hallå där uppe!

Här nere är jag! Men jag har suttit på huk hela dagen och nu går det inta att räta på benen längre. Tassigt. Jag har suttit ute i syrenbusken igen, klippt och ansat, räfsat och fejat. En mygga satte sig på min arm och jag sa sorget till den att gärna göra ett försök men att den antagligen skulle bli besviken. Den funderade på saken och flög iväg. Märkte väl att det inte fanns något blod att skaffa.

J har bara lekt och lekt hela dagen. Han har köpt en motorsåg och en kvist-choppare. Den senare var jag också lite ivrig över men jag har knappt fått röra den. O-rätt-vist. Om han inte passar sig så föreslår jag att vi leker Fargo. Jag ska vara Stormare, J får vara Buscemi. Hehehe (alla som fattade ropar hepp).




Töntfredag

Det är fredag. Det hippa folket är på Flow (don't ask me why, ryslig musik) och de äldre skumpar runt till Christer Sjögren i Ekenäs. Märks det att jag har stenkoll? Bra.

Själv håller jag på med den töntigaste av aktiviteter: schablonmåleri. Tänkte mig en blaffig vindruvsranka runt hela vardagsrumsväggen och lite segelbåtar, fyrtorn och vasstrån i tamburen. A ha haaaa. Nu ljög jag så det small. Jag målar krusiduller i lekstugan förstår ni väl. De blev inte så bra, jag är lika bra på schablonmålning som på blodgivning. Några får jag måla över och schablona på nytt.

Det här blev ett förvirrat inlägg. Skyller på bastuölen.

Här har i i alla fall en svängig låt med text som verkligen berör.



Kan tandfén betala med kort?

Vi har ett problem. T håller på att tappa sin första tand. Hon är ivrig som sjutton och har på tv sett att när tanden väl har lossnat ska den läggas under huvudkudden och så kommer tandfén och byter ut den mot en peng.

Antar att det är jag som förväntas agera tandfé om dte här ska bli till nånting. Men jag har aldrig några småpengar på mig, och skulle jag till äventyrs ha en 2-euro i fickan brukar jag tråtta in den i en butikskärra och glömma bort den.

Kan tandfén betala med electronkort, tro? Eller lämna ett utprintat kontoutdrag under huvudkudden? "Tandfén har betalat in 2 euro på ditt konto!".

Och tänk om hon vaknar när jag står där och försöker hitta tandjäveln? Borde jag gardera mig genom att vara utklädd?

Eller vaddå jag, varför är det alltid mammorna som håller på med sådant här trams? Lika bra att J tar hand om det hela.

Jag är de bantande vampyrernas drömmåltid

Det sket sig. I dag hittade de en blodådra på blodtjänst, men det var en tunn liten sak som inte fyllde hela påsen. För min del räknas det som en donation så nu får jag inte försöka på nytt på tre månader. Men blodtjänst gör väl ingenting med de ynka två deciliter min patetiska ådra producerade. Kanske de kan ge den som picknickdrink till en vampyr som föredrar små portioner? Eller hälla påsen över nån skådis på audition för Mannerheimfilmen?

Jag är misslyckad. Misslyckad. 

Tillökning i högerspalten

Insåg att jag har försummat listan på bloggar jag läser. Läser alltså betydligt flera än jag länkar till. Så välkomna till högerspalten:

Tobson in Euroland. Schalgerfantast supreme. Ett måste för alla eurovisionsvänner.

Eurovisionsyra. En lika stor schlagerfantast som Tobson. Aningen yngre dock. Missa inte henne heller!

Elisheva. Mitt-i-allts kloka lillasyster.

Och så hoppas jag att ingen har missat den här helt suveräna bloggen. Det är min finurliga och stundom lite grumpyga far som skriver den. Vi är typ Svenskfinland svar på Schulmanklanen, måste bara tvinga mamma, make, döttrar, svåger, svägerska och krukväxt att börja blogga först.

Jaa, jag lade till Amanda Schulman och Malin Wollin också men dem behöver jag knappast presentera. Amanda är den med kaffesump i ansiktet och Malin är en galet rolig fotbollshustru (fast hon hatar fotboll och är ogift.

Aijo, och sen Olga också. Olga är min dominatrix.

Skibbidibidibbi padda pou

Inser till min förvåning att jag nu vid 30 års ålder tycker att detta är en mästerlig låt. Humor och hederlig vokal akrobatik, svängig refräng och en video som inte är alls lika föråldrad som mången annan från 90-talet.
Tilläggas bör att jag HATADE den när den var ny och Scatman ännu levde.
När blev jag så här gammal?

Nåh, det sista Popsnillet är nu bandat och klart. Det var en rolig serie att göra, men jag undrar om någon annan än mina föräldrar och den där ena snälla bloggläsaren som berömde programmet har lyssnat. Har inte fått nån feedback alls. Men eftersom det handlar om Radio Vega brukar ingen respons vara synonymt med beröm...

Goodness, det var mitt 400e inlägg! Kalas!

Jag är en vampyr

Jag är en god människa, därmed beger jag mig till Röda korsets blodtjänst var tredje månad så att de ska få pumpa ut lite O- ur mig. Det är ju en dyrbar blodgrupp som det alltid verkar råda brist på. Pling! Ja ursäkta, det där var bara min gloria som tindrade lite. 

Sagt och gjort, igår trippade jag iväg till Sanomahuset och slängde mig på en brits lite på samma sätt som Mariah Carey flänger ner sig på en divan och räckte generöst fram armen. Röda korset-killen sökte och sökte, pillrade och funderade, decinficerade och stack. Ingenting. Krafs krafs. Ingenting.

Dags att byta arm och sjukskötare. En tjej pillade och klämde på min andra arm, såg konfunderad ut, hämtade en kollega som tydligen var ställets hejare på upphittning av trilska vener. Hon klämde och pillrade, ritade märken med kulspetspenna, decinficerade och stack. Ingenting. Krafs krafs. Ingenting. Krafs krafs lite djupare in. Nada.

Nej det blidde inget blodgivande. Jag har tydligen inga vener alls. De ville inte fortsätta att gräva runt i mina armar heller  så jag uppmanades att komma tillbaka senare i veckan om jag törs.Det tänker jag göra också. Frågan är om de blir glada eller utmattade när jag kommer farande.


Vad är det för fel på en om det inte går att hitta ens ådror?

Albino-Brezjnev

Haha, lite vindögd bild. Oh well.


I dag ska jag köpa mascara. Om ni tittar jättesuperdupernoga där under vänster öga ser ni att fransarna gjort comeback. Dessvärre är de så ljusa att de är nästan osynliga. Mascara har jag ju inte använt på snart två år, så jag får väl pallra mig till nån butik och köpa.

Behöver ögonbrynsgel också, Neulash har fått mina ögonbryn att växa så yvigt och fort att jag till och med tvingats plocka dem lite. Men, som J säger, en del av dem växer ju till och med i närheten av pigmenteringarna. Men jag måste ju se efter den, så jag inte blir helt albino-Brezjnev...

Det är förvisso en god bit kvar innan jag kan påstå mig ha riktiga ögonbryn och fransar igen, men man får väl make the most of it.

Powerwalk (eller ministry of silly walks)

De kloka och vältränade har förklarat att jag måste variera mitt motionerande. Om jag bara joggar samma rutt om och om igen i samma tak kommer min kropp att vänja sig vid rörelserna och då slutar det vara effektivt. Rysligt! Så jag fick tipset att testa powerwalk. Visst visst tyckte jag, och insåg sedan att jag inte har en aning om hur man powerwalkar.

Inga problem, svaret finns på nätet. En gänglig i man i aningen för korta shorts förklarar hur man gör, vad man ska tänka på gällande andning, steg, armar etc. Allt är bra tills han demonstrerar hur det ska se ut vid 2'50. Måste säga att jag tappade förtroendet för honom lite grann... Men John Cleese blir säkert grön av avund.