Lekpark, wohoo.

Befinner mig i en kladdig lekpark med två galonklumpar innehållande mina barn. Jag är tråkiga mamman som umgås mera med min telefon än mina kläppar. Fast jag har lekt kiosk också. Det var en ormkiosk, bestämde S. Kobrorna var slut i lager och boaormarna hade lång leveranstid så vi gjorde inga vidare affärer.

Powerwalk i Wasanatten

Puuh, vi höll på att äta oss fördärvade på Solf gästgiveri. Fasligt gott var det, förmånligt dessutom. All mat var 40% billigare nu i mellandagarna.

Var så däst nu på kvällen att jag knöt på mina fula lenkkare och just skulle pillra in Filip&Fredriks pod i öronen då min kära make plötsligt stod bredvid mig med pipon nerddragen över öronen och ville med på powerwalk. Så vi stegade iväg. Skönt. Vasa är nog en fin stad med många tjusiga gamla hus. Men jag är nog glad för att J inte har något intresse av att flytta tillbaka hit.

Fast vad vet jag, var ju aktiv Esbomotståndare i 30 år och oopsydaisy.

Problem Solfed

Efter fyra dagars inomhustillvaro med två vilda barn kändes det som rena rama lyxen att traska till Citymarket alldeles ensam igår på kvällen. Stod där och glodde på Lumenehyllan som hypnotiserad.

I dag försökte jag mig på lite mellandagsrea men hittade ingenting särskilt. Det jag köpte var till ordinarie pris förstås.  Ikväll ska vi till Solf och äta.

Groundhog Day

Igår sent på kvällen anlände brandkåren, sågade ner tall-jäveln och klämde fast några extra taktegel över hålet i taket medan vi satt och tittade på Anno 1790 i allsköns ro. Jag kände mig så löjligt tacksam för deras insats, måste riktigt påminna mig om att detta är deras jobb.

T har utvecklat en brandmans-fetish fast hon bara är 5 år. Ännu vid midnatt var hon klarvaken och satt och plirade ut genom fönstret "Titta mamma, nu åker räddningsverket hem! Jag sa vinka till dom" kvittrade hon förtjust.  

I dag blev det lite Groundhog Day för vi hade igen satt oss i bilen klara för avfärd när telefonen ringde. Det var vår byggkonsult Tuffa Tom som hade trollat fram en ledig byggkille som kan komma och åtgärda taket genast. Så vi fick loma in i huset igen.

Och nu sitter vi här. Och väntar.

Fast det är inte jättesynd om oss. Värre är det ju för alla som tillbringat det senaste dygnet utan elektricitet.

Damages

Jaa-a. Så här ser det ut.

Tycker inte skadorna verkar så rysligt stora dock. Stuprännan och några takpannor blev mos, men själva huset står stadigt. Är livrädd för att en annan tall ska välta på lekstugan , dock. Hoppashoppas att det slutar storma snart.

Lite skrämmande också att J fick köa i 20 minuter till 112. Det var ju inte så farligt eftersom vår nöd inte är akut. Men det gäller knappast alla som ringer.

Men det känns lite som om ödet ville stoppa oss från att börja resa mot Vasa. Vi har inte haft datorer eller radio på i dag och därmed missat alla varningar om att man ska hålla sig inne och undvika att resa. Vi märkte förstås att det stormade, men det har nu varit en så underlig väderhöst i år att vi inte tänkte desto mera på saken. Om inte jag stått och sölat i badrummet hade vi hunnit iväg innan trädet välte. Nu skjuter vi fram Vasaresan tills stormen lugnat ner sig. Antagligen till imorgon.

We wishu schnudubi-crishmasch

Vi var helt överens inom släkten: i år skulle det inte bli så många julklappar. Hellre några enstaka väl utvalda grejer.

Det gick väl så där med den planen. Men jag fick bara salighetssaker!

Okej, durkslaget kanske inte är den mest romantiska julklappen i värlshistorien, men mitt gamla har rostat så jag är mycket tacksam! Och T hade pekat ut helt rätt armband på Bijoux Brigitte, fast hon var så oengagerad när det begav sig.

Flickorna paradjulklapp var ett rosa dockhus som hela släkten har bidragit till. Orkade inte paketera det så jag gömde helt enkelt huset i vårt förråd och rafsade ihop nånting som skulle föreställa en skattkarta. Detta resulterade i att mina döttrar har tillbringat nästa hela helgen i förrådet. Vi måste möblera om lite i S:s rum innan vi flyttar huset till sin rätta plats. Nu har Tingeling, några Zsu Zsu Pets, Muminfamiljen, Barbapaporna och hela gänget från Drömmarnas trädgård flyttat in. Ett glatt och blandat kollektiv.


 

Och så här såg det ut i dag när fröken S satte sig till bords för att avnjuta sin födelsedagslunch. Korvsås och bulgur. Satt ganska bra mitt i julmatsrumban, faktiskt. 



 Skulle löna sig att blåsa på maten först och stuffa sitt fejs sen.
Pimpad frystårta. Den lata husmoderns räddning. 

Ikväll har vi julbastat en gång till, S missade ju alltsammans då hon blev sjuk i förrgår. Vi hade tända ljus i duschrummet och sjöng några psalmer, Jul i rymden (Arne Alligators julskiva går på repeat här) och T drog ännu "We wish you a merry Christmas" som solo (We wishu schnudubi-chrischmasch). 

Nu ska J och jag titta på Harry Potter och äta Stiltonost. Vi kan kalla det anglikansk afton.

När juldagsmorgon glimmar

... ligger mor och far och snarkar ljudligt medan födesedagsbarnet (S, inte Jesus) vaknar, klär på sig och sitter i skräddarställning mitt i sitt rum och väntar på uppvaktning. Till sist började hon slamra lite och då vaknade jag och fick med mig resten av gratulanterna. Tänk att hon är tre år! Babyn!

Vi hade en riktigt skön julafton. S kryade mirakulöst på sig, men stannade hemma och tittade på Snögubben medan T och jag åkte till Esbo Domkyrka på julbön. Det var hemskt stämningsfullt, T sjöng med i alla psalmer så det dånade.

På kvällen kom mina föräldrar och min farmor hit, vi drack Pernilla Wahlgrens julskumpa (man häller en skvätt saftglögg i champagneglas och sen mousserande vinn över, förvånansvärt gott! Testa! Som en julig Kir Royal) och tömte julstrumporna.

Sen lyckades vi faktiskt sitta och äta i lugn och ro. Flickorna hade ett litet luciatåg men S vägrade vara lucia så hon var en god fe istället. Funkade bra. Sen tvingade vi ut mofa i kylan med polyesterskägg och sammetsluva, han skötte sitt julgubbeuppdrag med glans fast han avskyr att spela teater.

Juldagen är så skön. Inga tider att passa, kylskåpet är fullt med gofa rester och ungarna har fullt upp med att undersöka sina julklappar. Till lunch blir det korvsås och kinuskitårta. Jubilaren har fått välja.

Jag fick löjligt många fina julklappar! Återkommer med bilder senare i dag.

Ska dokumentera pyntet innan Linda Blair sätter igång igen

Vi har inte gett upp ännu. S spydde för några timmar sedan men verkar inte det minsta sjuk i övrigt. Tittade glatt på tv en stund, duschade och gick och lade sig. Hoppas på att hon bara har od:at på pepparkakor, inte drabbats av nån bobba. Men hursomhaver, för några år sedan firade vi jul fast samtliga gäster befann sig i olika stadier av noro-viruset. Det gick för sig det också.

Men det är fint här i Casa Spyttica. Måste lägga in några bilder. Och det här är inte manipulerade ytlighets-bilder. Så här ser det ut för att min duktiga man har städat häcken av sig i dag.

 Skäms lite för att det ännu står "Babyn" på S:s socka. Sydde sockorna medan S var i min mage. Vi var inte på first name basis, så att säga.
 Mmwah!

 Mammaaaaa, jag kan int sova. Nå, det är väl ovanligt med barn som somnar på fläcken en kväll som denna. 




 Mitt kristyrträd.

 Älskar julkort! Vi fick massvis i år!

 Pimpat trappräcke.

Julklappskollapsen

Gruff. Jag var ute i god tid i år, beställde genomtänkta och trevliga julklappar till alla, huvudsakligen på nätet. Den största beställningen har skeppats iväg den 10 december, men tror ni den har kommit fram? Nix pix.

Väldigt irriterande. Nu får jag improvisera. Grejerna är ju lika trevliga och genomtänkta efter jul, men snopet är det. Min stackars pappa får sin klapp i efterskott.

Mellandagarna ska jag tillbringa i Vasa om inte njuren börjar krångla. Mellandagsrea på H&M i Vasa börjar bli en tradition. Säg hej om ni ser mig där. Jag är den med blossande kinder, vild blick och trasiga allvädersstövlar.

Ska sända en stund ännu. Sen ska jag köpa en mistel och en liten flaska champagne. Romantiskt, non?

Kägeludden är vacker

Jomenvisst. När det är mörkt och vindstilla så alla ljus speglas i vattnet. Då ser Esbo ut som Manhattan i det där ena övergångsklippet i Working Girl då kameran sveper in över Hudsonfloden och upp mot Wall Streets siluett medan en symfonisk version av Let the river run dundrar på...

Jo tjena, någon har nog jobbat för hårt i dag.