Röda musen

En kompis postade det här på facebook just, gammal vits men strunt samma:

Everyone has six names.
1. Your real name: Eva Frantz
2. Your indian name (favorite color and favorite animal): Rosa Rådjuret (kitchigt)
3. Your soap opera name (middle name and street you live on): Maria Mur (ganska coolt! Fast låter mera som en indiesångerska)
4. Your Star Trek name (first 3 letters of last name, first 2 of middle name, first 2 of first, last 3 of last): Framantz (låter helt trekkigt!)
5. Superhero name (color of your shirt and first item to your right): Röd Mus (Eh, i vilken typs film finns en sådan hjältinna?)
6. Goth name (black and name of one of your pets): Black Silverfish

Tio oväntade händelser under 2011

Nu börjar årstillbakablickarna ploppa upp i bloggarna. Jag ska försöka mig på en lite annan variant den här gången och göra en lista på tio grejer som jag inte hade förväntat mig under år 2011:

1. Att jag skulle tala i telefon med Samantha Fox.
2. Att mina ögonfransar skulle göra comeback!
3. Att jag skulle få placera rumpan i Ebba von Sydows rosa rokokosoffa.
4. Att jag skulle få bloggpris!
5. Att jag skulle få starta och dra ett alldeles eget radioprogram.
6. Att jag skulle skaffa mig en personal trainer.
7. Att jag som följd av punkt 6 skulle börja äta gröt om mornarna.
8. Att jag skulle köpa en behå i storlek 75E!
9. Att jag skulle vara blondin halva året!
10. lämnar den här punkten öppen ännu. Året är ju inte slut, nånting oväntat kan ju ännu inträffa!

Den oengagerade julklappsassistenten

Jag och T kilade in på Bijoux Brigitte för att spana in en julklapp till min mamma. Vi hittade inte riktigt något för ändamålet. Däremot såg jag ett superfint armband som skulle passa perfekt på min handled. Det hade små kaméer på, väldigt ärtigt.

- Titta T, sa jag ivrigt
- Hmmm? sa T världvant och fingrade lojt på en scarf.
- Det här är väl fint.
- Hmm.
- Om pappa undrar vad jag önskar mig i julkapp, då skulle du ju kunna säga att du vet en sak!
- Hm.
- Kommer du ihåg hur det här ser ut nu då?
- Neeej vetdu, mamma. Här finns så många smycken.
- Ja men titta nu i alla fall. Det är små bilder av tanter på det! Fint va?
- Nej vetdu, jag kommer nog inte alls att komma ihåg.
- Skärp dig nu. Det ligger på den här hyllan. Så. Titta. Tantarmandet. Vill. Mamma. Ha.
- Hmmm. Suck..

Vid det här laget började damen som stod bredvid skratta ljudligt åt mitt misslyckade julklappsintrigerande. Bara att ge upp.

Förgrammade onge.

Kitteldalens karamellkokeri: gratis plombutdragning

Min pappa är allergisk för det mesta, stackaren. Så här i juletid får han vara extra försiktig, för det är ju fisk, nötter och choklad precis överallt. Men kola tycker han om, och som den goda dotter jag är har jag nu för andra året kokat gräddkola.

Det är inte helt okomplicerat. Socker, grädde, sirap och smör ska puttra tills geggan klarar kulprovet. Igår stod jag och rörde om i en halvtimme. Svettigt.

Meddelade i alla fall mamma att årets karamellkokning var avklarad. "Aj så bra" sa mamma, "Då blir pappa glad. Det var så goda kolor förra året, han värmde upp dem i mikron och knep av dem med en avbitartång".

Kanske jag ska fundera lite till innan jag ger mig in i karamellbranschen på heltid.

Salighets-saker

Titta! Det här är mina äldsta och finaste julprydnader. Papperskrubban hittade jag i min farmors bror Nisses dödsbo när jag var runt tio. Är så glad att jag fattade att vara rädd om den. Har inte ens den framme, öppnar den bara några gånger per jul och beundrar den.

De här prydnaderna är för sköra för att hänga i granen så de får ligga på ett fat istället. Tvingar familjen att ta långa omvägar kring bordet där fatet står.


Det här är vårt nyaste pynt, blev klart för en kvart sedan. Har aldrig gjort kristyrprydnader förr men det var rätt kul. Är inget sprits-wiz, men tycker de blev fina i alla fall (det är bra att ha barn när pysslet blir lite fult, man kan alltid hävda att de är de som gjort det...). Tror jag ska försöka hitta några fina grenar och hänga pyntet på dem istället för i granen. Passar fint på gottisbordet på julafton.


Känner mig lite skyldig som pysslar och pyntar fast jag är sjukskriven och hyggliga kolleger har fått rycka in och sköta mitt jobb. Men jag har sovit bort flera dagar nu och börjar må mycket bättre, onödigt att fortsätta vara sängliggande för sakens skull. Imorgon ska jag gå på jobb och vara effektiv igen. Åtminstone lite lagom effektiv.

Kitch-kransen

Blev inspirerad ikväll! Häromdagen hade de två ful-designers som gäster i Nyhetsmorgon i Sveriges Tv4, och de gjorde heltassiga julpynt. Adventsstakar med marchmallows iställer för mossa bland annat. Stenkul!

Sen länkade Snigeln Harald till den hör bloggen, och jag fick för mig att jag också ville göra en krafskrans! Hade allt som behövdes, en krans, lite band, en limpistol och en massa krafs.

Nu är den klar! Jag är helt tagen, för jag tycker den är jättehäftig! Dessutom blev jag av med en massa julpynt som varit lite trasigt eller saknat upphängningsmekanism.

Jag har den stora äran att presentera: Kitchkransen! Tadaaa!


Det gör ingenting om nånting lossnar, man limmar bara på mera krafs an efter. Genialiskt!

Angående Yles finansiering

Eftersom jag arbetar på Yle och plikttroget har betalat TV-licens sen jag flyttade hemifrån (jo, också när jag levde på studiestöd, hur eländigt det än kändes) är jag hjärteglad över att det äntligen händer nånting. Vi på Yle kanske småningom kan sluta lägga ner fungerande program och ta avsked av uppskattade medarbetare för att pengarna ständigt är slut. Knappast kommer vi att kunna vältra oss i pengar efter 2013 heller, men förhoppningsvis slipper vi lite av den oro som alltid finns i luften när det är kärva tider. Och då blir vi sannolikt ännu mera taggade och kreativa, varpå de som betalar också får mera valuta för pengarna.

Men samtidigt blir jag lite beklämd av att läsa diskussionerna, eftersom det verkar vara klart för många att  Yles främsta uppgift är att producera möjligast tråkiga och dåliga program för att jävlas med konsumenterna. Vem behöver public service, jag klarar mig minsann fint med Maikkaren. Lägg ner Yle, varför ska jag betala för sådant?

Blir sårad på min egen och alla mina hårt arbetande och proffsiga kollegers vägnar. Alla våra program faller kanske inte alla i smaken, men vår avsikt är ju nog att informera, diskutera och underhålla. Inte att f*tt*s och hånskratta åt licensbetalarna på lönedagen den 23:e varje månad.