Det här är en sak som jag inte alls hade räknat med när jag debuterade som författare för fyra år sedan men är så innerligt tacksam för: chansen att åka kors och tvärs i Svenskfinland och oftast få betalt för det!
Som bäst sitter jag på hotell Galaxy (kommer inte över det fräsiga namnet) i Kimito.
Det blir dubbla skolbesök och biblioteksträff imorgon (allt Corona-anpassat ska jag kanske skriva om någon undrar).
Veckoslutet tillbringades i Åbo med trevliga skrivsugna människor på ett seminarium om att skriva spänning. Det var Litteraturföreningarna som ordnade och jag som lekte lärare.
Tidigare under de senaste åren har jag hamnat i bland annat Kristinestad, Lovisa, Dalsbruk, Kotka, Björneborg, Korsnäs, Pojo och diverse andra ställen jag sällan annars har vägarna förbi. Oftast tack vare Läscentrum, ibland via föreningar.
När författaren anländer dyker dessutom ofta en driftig bibliotekarie eller lärare upp som har ordnat, fixat och marknadsfört och till på köpet ämnar ge författaren the royal treatment, ibland i form av bjudlunch, skjuts från ställe till ställe och trevligt sällskap.
När jag besökte Grankulla svenska kulturförening nyligen fick jag till och med skjuts från stationen till Villa Vallmogård. Det är iofs bara några hundra meter men “ inte ska du behöva gå i den där förfärliga backen, hördu".
Jag blir alltid lite förlägen när jag blir så här bortskämd men hemskt glad.
Har en rutin också: finns det någon form av bokhandel på orten går jag in och köper en bok.
Finns det en kyrka tittar jag gärna in i den också om den är öppen. Det gjorde jag ikväll också, men den var förstås stängd så det fick bli en Halloween-vandring på kyrkogården istället. Sådant har vi skräckförfattare ingenting emot.
(Här i Kimito skulle en reflexväst ha varit bra att packa med sig i oktober, men jag lyckades ta mig tillbaka från kyrkogården till Galaxen helskinnad)