Jahapps, skulle börja vara dags att ta sig till vallokalen så småningom. Tänker nu inte gå in desto mera på vem jag tänker rösta på (beror kanske på att jag inte riktigt har bestämt mig ännu) men ska ändå skriva några rader om kandidat nummer 2.
Jag lever i en bubbla. Bubblan bebos av likasinnade figurer som tycker att det är självklart att personer av samma kön ska få gifta sig om de vill. Och om de vill ha barn hoppas jag att det ordnar sig. Och det om familjelivet, i övrigt ska dessa personer givetvis få syssla med vad som helst, precis som de som förälskar sig i människor av motsatt kön.
Ibland spricker bubblan med ett poff. Som i diskussionen under den här artikeln. Signaturen Eva (inte jag, knappast Biaudet heller) skriver bland annat så här:
"Jag är ingen homofob, inte heller tycker jag det är rätt att diskriminera någon. Men när det gäller presidentämbetet så är lämpligheten avgörande. Jag har rätt till en åsikt och jag tycker inte det är lämpligt att Finland har en homosexuell man som president."
Jag kan inte rå för att min haka dimper ner i knähöjd när jag läser sådana kommentarer. Kanske ännu mera när det synbarligen är en välartikulerad filandssvensk kvinna som formulerar dem. Har också hört kolleger på jobbet snacka om den osakliga behandling Antonio Flores utsatts för av pressen under kampanjen, han lär ska ha synats under mycket råare premisser än Jenni, Vuokko, Päivi och de andra.
Men samtidigt är nog Antonio i mina ögon ett jädrans trumfess för Pekka. För - förlåt mig nu Pekka - du är en darling men du är lite grå. Men har man lyckats snärja en hunk som Antonio måste man ju ha nånting extra. Kanske nånting som vi andra inte lägger märke till vid första anblicken. Visst blir Pekka intressantare med Antonio vid sin sida?
Som sagt var, det är inte sagt att jag ger Haavisto min röst just i dag. Men lämplig är han, det är jag helt säker på. Däremot vet jag inte om Antonio är lämplig, har ganska ytlig koll på honom. Risken finns att han klipper sig i fingret när han ska klippa band, att han fäller gemål-blombuketten i golvet, att han drar snuskiga skämt på statsbesöken och har en elchocksdosa i handen på självständighetsbalen. Fast precis samma risk föreligger med Vuokko och Jenni och de andra. De kanske är busfrön av rang, det har jag ingen aning om.
Men jag för min del tycker att ett homosexuellt presidentpar skulle vara alldeles ypperligt lämpligt. Och kanske förstora min bubbla lite.
Jag lever i en bubbla. Bubblan bebos av likasinnade figurer som tycker att det är självklart att personer av samma kön ska få gifta sig om de vill. Och om de vill ha barn hoppas jag att det ordnar sig. Och det om familjelivet, i övrigt ska dessa personer givetvis få syssla med vad som helst, precis som de som förälskar sig i människor av motsatt kön.
Ibland spricker bubblan med ett poff. Som i diskussionen under den här artikeln. Signaturen Eva (inte jag, knappast Biaudet heller) skriver bland annat så här:
"Jag är ingen homofob, inte heller tycker jag det är rätt att diskriminera någon. Men när det gäller presidentämbetet så är lämpligheten avgörande. Jag har rätt till en åsikt och jag tycker inte det är lämpligt att Finland har en homosexuell man som president."
Jag kan inte rå för att min haka dimper ner i knähöjd när jag läser sådana kommentarer. Kanske ännu mera när det synbarligen är en välartikulerad filandssvensk kvinna som formulerar dem. Har också hört kolleger på jobbet snacka om den osakliga behandling Antonio Flores utsatts för av pressen under kampanjen, han lär ska ha synats under mycket råare premisser än Jenni, Vuokko, Päivi och de andra.
Men samtidigt är nog Antonio i mina ögon ett jädrans trumfess för Pekka. För - förlåt mig nu Pekka - du är en darling men du är lite grå. Men har man lyckats snärja en hunk som Antonio måste man ju ha nånting extra. Kanske nånting som vi andra inte lägger märke till vid första anblicken. Visst blir Pekka intressantare med Antonio vid sin sida?
Som sagt var, det är inte sagt att jag ger Haavisto min röst just i dag. Men lämplig är han, det är jag helt säker på. Däremot vet jag inte om Antonio är lämplig, har ganska ytlig koll på honom. Risken finns att han klipper sig i fingret när han ska klippa band, att han fäller gemål-blombuketten i golvet, att han drar snuskiga skämt på statsbesöken och har en elchocksdosa i handen på självständighetsbalen. Fast precis samma risk föreligger med Vuokko och Jenni och de andra. De kanske är busfrön av rang, det har jag ingen aning om.
Men jag för min del tycker att ett homosexuellt presidentpar skulle vara alldeles ypperligt lämpligt. Och kanske förstora min bubbla lite.