Jag har egentligen varken lust att försvara någon eller spekulera i vad som egentligen försigick i Anna Walhlgrens och Felicia Feldts familj. Det angår de facto inte mig. Men detta vill jag ha sagt: jag hör till dem som hade stor nytta av både Barnaboken och Sova hela natten-kuren. There. I've said it.
Anna Walhgrens ton är beskäftig och allvetande och ganska irriterande när man börjar läsa böckerna. Men efter ett tag kunde jag koppla bort tonfallet och då hittade jag mycket som var både tänkvärt och smart. Oavsett hur labil och alkoholiserad AW har varit som mor så är hon en hejare på att skriva tydliga och rappa direktiv i ett underhållande format. Visst muttrade jag tidvis över att hon gladeligen drog alla familjer över samma kam, avfärdarde kolik som fånerier etc. Men ändå. Mycket av det hon skrev kändes vettigt för mig.
Och Sova hela natten, herregud, hur skulle vi ha klarat oss utan den metoden? Både T och S var lätta som spädisar, sov i långa sjok om nätterna, åt glupskt och somnade om. Men det här mönstret bröts för dem båda vid fem månader ungefär. Det blev splittrade nätter, skrik, vimsigt matande, hålögda föräldrar och missnöjd bebis. Och då sömnskolade vi dem båda två. Nattramsa, mörkt i rummet, buffning, allt enligt AW:s direktiv. Fast något andningslarm fick jag inte tag på så flickorna fick sova på sida och inte på mage. Och buffningen missförstod jag, såg först i efterskott en film av vilken det framgick att man skulle vara ganska våldsam. Mitt buffande var betydligt mildare men funkade ändå.
Och det var nästan ruskigt hur rätt den ganska scaryga tanten Wahlgren hade. Skrev hon "Under natt två kommer barnet att göra så här" så gjorde barnet så! Amazing. På några nätter blev det förändring och sedan dess har både T och S sovit som stockar om nätterna. Försöker absolut inte hävda att Sova hela natten skulle vara patentlösningen för alla familjer, men i vårt fall fungerade metoden som en dröm. Tycker det är synd om allt som förknippas med AW nu blir tabubelagt så att framtida generationers föräldrar inte vågar testa Sova hela natten.
Nu tror ni kanske att jag är en extrem Anna Wahlgren-fantast som känner mig sviken för att min gurus trovärdighet diskuteras. Nej vars. Fritt fram att diskutera, som sagt angår det ju inte mig. Det verka vara en mycket ledsam historia, det hela. Helt tydligt flera människor som inte mår bra, och det är ju sorgligt.
Men jag tar lite åt mig av en del inlägg i debatten som ger oss som haft nytta av de Wahlgrenska direktiven en känga. Jag har varken kedjerökt, bytt baby daddy en gång om året eller bjudit suspekta manliga bekanta på blöta hemmafester medan barnen varit hemma.
Men så stod det inte i Barnaboken att man skulle göra slikt, heller.
Anna Walhgrens ton är beskäftig och allvetande och ganska irriterande när man börjar läsa böckerna. Men efter ett tag kunde jag koppla bort tonfallet och då hittade jag mycket som var både tänkvärt och smart. Oavsett hur labil och alkoholiserad AW har varit som mor så är hon en hejare på att skriva tydliga och rappa direktiv i ett underhållande format. Visst muttrade jag tidvis över att hon gladeligen drog alla familjer över samma kam, avfärdarde kolik som fånerier etc. Men ändå. Mycket av det hon skrev kändes vettigt för mig.
Och Sova hela natten, herregud, hur skulle vi ha klarat oss utan den metoden? Både T och S var lätta som spädisar, sov i långa sjok om nätterna, åt glupskt och somnade om. Men det här mönstret bröts för dem båda vid fem månader ungefär. Det blev splittrade nätter, skrik, vimsigt matande, hålögda föräldrar och missnöjd bebis. Och då sömnskolade vi dem båda två. Nattramsa, mörkt i rummet, buffning, allt enligt AW:s direktiv. Fast något andningslarm fick jag inte tag på så flickorna fick sova på sida och inte på mage. Och buffningen missförstod jag, såg först i efterskott en film av vilken det framgick att man skulle vara ganska våldsam. Mitt buffande var betydligt mildare men funkade ändå.
Och det var nästan ruskigt hur rätt den ganska scaryga tanten Wahlgren hade. Skrev hon "Under natt två kommer barnet att göra så här" så gjorde barnet så! Amazing. På några nätter blev det förändring och sedan dess har både T och S sovit som stockar om nätterna. Försöker absolut inte hävda att Sova hela natten skulle vara patentlösningen för alla familjer, men i vårt fall fungerade metoden som en dröm. Tycker det är synd om allt som förknippas med AW nu blir tabubelagt så att framtida generationers föräldrar inte vågar testa Sova hela natten.
Nu tror ni kanske att jag är en extrem Anna Wahlgren-fantast som känner mig sviken för att min gurus trovärdighet diskuteras. Nej vars. Fritt fram att diskutera, som sagt angår det ju inte mig. Det verka vara en mycket ledsam historia, det hela. Helt tydligt flera människor som inte mår bra, och det är ju sorgligt.
Men jag tar lite åt mig av en del inlägg i debatten som ger oss som haft nytta av de Wahlgrenska direktiven en känga. Jag har varken kedjerökt, bytt baby daddy en gång om året eller bjudit suspekta manliga bekanta på blöta hemmafester medan barnen varit hemma.
Men så stod det inte i Barnaboken att man skulle göra slikt, heller.