Repeat until pensionär

Vid 21-tiden varje kväll gör jag två saker. Ett. Jag ringer Lähtitaksi och bokar transport för nästa dag. Två. Jag kokar två ägg. Äggen lägger jag sedan i en pyts i kylskåpet över natten och så tar jag med dem till jobbet nästa dag. Om jag inte får mina ägg blir det inget Morgonöppet. Very important. En gång glömde jag dem i kylskåpet och jag var riktigt skit den dagen. Tryckte på fel knappar och glodde enfaldigt på studiogästerna tills de började skruva på sig. Ni hajar, äggen är viktiga.

Kanske vi borde skaffa en redaktionshöna som backup. Vi kan kalla henne Stina Dabrowksi.

Blåsan

Så har man fått se livesändning från sin egen urinblåsa på tv. Det var rätt fint. Ganska ödsligt men inrett i murriga vinröda toner. Lite som salongen på Svenskis om man anländer i god tid före första ringningen.

Nä jag e int hög. En sån fråga.

Bokklubb ikväll

Sitter på en skumpig buss och är vinsugen. Vi har läst Knausgård och jag är inte imponerad. Hade förväntat mig nånting helt extra efter all hype. Eller så har jag bara läst för mycket Game of Thrones på sistone och blivit miljöförstörd. I dunno.

Mitt nya kaverigäng

Tror vi ska börja hänga ihop varje veckoslut, så livat hade vi det. Webbmaster Hanna, Mr Pöll, scripta Annika, Mr Lordi och nån annan ruggig typ. (Foton Katja Toivanen)

Mr Lordi hade förresten inte sina platådojor på sig när den bilden ovan togs. På lördagskvällen var han vid pass en halv meter längre. Även monster behöver lite lösdelar.


Plankor och popcorn

God morgon! Jag börjar sakta kvickna till igen. Blev en intensiv vecka med 12 timmars arbetsdagar och sena kvällar. I dag är jag till all lycka kompledig och dessutom tar mitt motionsförbud slut imorgon så jag ska tjuvstarta med lite (försiktiga) plankor och en rask promenad i C/o Amanda & Hannahs sällskap.

Lördagen var helt crazy. Fick ihop nån sorts manuskript för Eurovisionsfinalen någon timme före sändning. Sedan satt vi i vår kiosk och i nästan fyra timmar. Utanför satt Mr Lordi och åt morotskaka. Han skrattade så häftigt åt Ryssland bidrag att sminket nästan åkte av. Det hela kändes på många sätt ganska absurt.

Men herredumilde så roligt det var. Jag önskar att jag alltid skulle få göra program för småberusat partyfolk man får så mycket trevlig feedback! Tusen tack alla ni som hört av er! Blir ett tvärt kast att börja tala till den morgontrötta huvudstadspubliken igen, de är mycket mera benägna att morra än jubla.

Och hurra för Loreen! Jag tyckte att Sverige, Ryssland och Serbien verkligen förtjänade att komma i täten. Kul också att Albaniens hoilardam och Makedoniens rocktant fick uppskattning. Irriterade mig lite på att Azerbajdzjans plastiga trall skulle komma så högt, dock.

Ikväll blir det 6-årskalas för en massa småttfolk. J har dessutom annat kvällsprogram så det kan bli lite kaotiskt. Men man kommer väl långt med mete, glass och popcorn.

This is the night

... som Kurt från Malta skulle säga. Igår svalde Loreen en snöflinga och började hosta mitt i euforin, men hon räddade det snyggt.

Jag hittade min favoritlåt. Det är fortfarande Nina Zilli från Italien som är bäst. Snyggaste kläderna dessutom. Men jag vet inte om hon vinner, fast hon nog säkert landar bland de fem bästa.

Ja just det, jag fick kramas lite med Mr Lordi igår också. Han luktade simmadrass och var mycket trevlig. Jag hade tänkt att han skulle lukta förruttnelse och vara ondskefull. Där ser man.

Malfunction

Nej men hej bloggen! Ursäkta att jag är så frånvarande, har en riktigt crazy vecka på gång. Ikväll genrep av morgondagens eurovisionsfinal, räknar med att sitta i glasskiosken till 02 på natten. Och sen samma sak imorgon. Och nästa vecka tillbaka till morgonturslivet igen. Tänk att man kan bli jetlaggad fast man bara rör sig på axeln Nöykis-Böle!

Roligt är det dock, annars skulle man ju inte orka. Men jag börjar sakna familjen.

Visst lyssnar ni ju på flerljudsreferatet imorgon kl 22?

Söta barn i söta kläder

Ojoj, så det började puttra i Anitha Schulmans blogg häromveckan när hon lade ut en lång räcka med bilder på dottern Penny i olika moderiktiga outfits. En av dem som reagerade negativt (och som står för sina åsikter med eget namn och därmed förtjänar att citeras) var Lady Dahmer:

"Jättesött Anitha, men har du funderat på hur det kan komma att påverka Penny att konstant bli bemött efter sitt yttre? Jag gissar att hon får en väldans massa komplimanger för sitt utseende redan och kläder som dessa brukar ju uppmuntra fler sådana. Vad för slags självbild får små barn när vi vuxna kommenterar deras utseenden? Vad lär de sig?"'

Min erfarenhet är följande: passa på att leka docka med era kläppar medan de är små och inte protesterar. Jag klädde också upp flickorna i bedårande Monsoon-klänningar när de var riktigt små, men inte blev de speciellt utseendefixerade för det. Nej, vips hade de blivit trotsiga treåringar som ansåg att det mest urtvättade och noppiga bör bäras på fest och volangklänningar är lämpliga i Mulleskogen.
 
Numera kompromissar vi. Jag och J har bestämmanderätten då det gäller årstidsmässig lämplighet. Jag får alltså säga nej till strandklänningar i december och vid behov kräva mera tröjor och dylikt. Men kombinationerna har jag ingenting att göra med. Och därmed brukar det bli ganska grant. Som imorse.


Och jag tänker inte sluta att säga att andras bebisar är söta, både pojkar och flickor. Vad ska man då säga? "Kära väninna, din son är en välartad individ med dekorativt symmetriska anletsdrag och lagom rödbrusig hudton, men det är mot mina principer att beskriva honom i potentiellt förödande ordalag".

 Kan inte tro att det skadar en ettåring att ordet söt nämns då och då. En äldre unge kan man gärna berömma med andra ord, oj så du sjunger vackert, skuttar högt, cyklar stadigt, ritar häftigt etc.Jag tycker att beröm är viktigt, men den måste också vara spontan. Och det blir det inte om man får tunghäfta av rädsla för att dra till med ett av de förbjudna orden.

Sen vet jag att många är allergiska för ordet "fin" också. Problemet är bara att T håller på att dö av pinsamhet varje gång jag försöker variera lite med "cool" eller "tuff".


"Gaaaah mammaaaaa, säg int tuff å cool! Ingen säger så."

Så därmed slinker det ut ett och annat "Nämen eeeh, vad fin du är!" när S kommer stegande ut ur sitt rum iklädd dinosauruströja, barbapapatights, Snövitsockor, knallrosa fejk-crocs och grön keps, stolt som en tupp över att ha klätt på sig riktigt själv.

Måste göra kvällen lite häärlig, a la Hannah & Amanda

Har lyssnat igenom nästan alla Hannah och Amandas  podar den senaste veckan och tydligen blivit smått påverkad. Ikväll insåg jag att jag bara måste göra kvällen lite härlig och speciell. Så jag tog ett långt bad med den lyxiga julklappsbadoljan (varför pantar jag alltid på sådant tills det härsknar?), drack en skvätt vin medan jag låg och marinerades i L'Occitane och läste en Mama som blev lite mysigt skrynklig av vattenångorna. Nu ska jag lacka naglarna bubbelgumrosa och titta på The Walking dead (som kanske inte direkt är en härlig serie, men väldigt spännande).

Vet ni vad? De har alldeles rätt, Hannah och Amanda! En härlig kväll då och då är precis vad som behövs! Måste skaffa charkisar, spågumma och Gretaklänning pronto! Och en karl som sveper iväg mig på lyxiga veckoslutsresor några gånger per år. Tror dessvärre att jag måste byta ut J för att den biten ska lyckas. Oh well.

Eurovisionsveckan närmar sig, jeee!

För min del sätter det igång imorgon. Först ska jag skriva manus som en galning hela dagen och på kvällen blir det generalrepetition i Baku. Den ska vi titta på från minst lika häftiga Böle. På tisdag öva,öva, öva och sen semifinal 1. Detta upprepas sedan som ett stickningsmönster 2 gånger och sen är det klart.

Jag levde själv tidigare i tron att man klarar av att referera nånting så där lite i flykten, bara man är ordentligt påläst. Icke. När man har ett 40 sekunder långt vykort (ni vet de där små filmerna med vyer från värdlandet) att snacka på och femtielva väsentliga grejer på hjärtat, då behövs ett manus. 

Men det ska bli så kul!


UnderbaraClara är klok igen

Här ett fint inlägg. Det här stycket ska jag printa ut och ha i min kalender:

"Jag försöker vara snäll med mig själv. Gå långa promenader, simma, åka skidor. Röra på mig ordentligt. Inte för att gå ner i vikt utan för att jag vet att jag mår bra av det och slutar tänka på kroppskomplex. Och viktigast av allt – jag försöker låta bli att klandra mig själv för allt som går fel. För att jag ätit onyttigt hela vintern, för att jag inte hunnit träna ordentligt, för att jag inte gått och lagt mig i tid eller skött mig så bra som jag borde. Jag har haft fullt upp ändå. Gjort så gott jag kunnat. Klandret behövs inte."

Så är det ju. Gjort är gjort, ätet är ätet (har på känn att jag citerade Bamsefar från Klas Klättermus nu).