Svagt, Accessorize, mycket svagt

Nu ska jag låtsas att jag är en inflytelserik storbloggare som får en hel butikskedja att gå i omedelbar konkurs genom att dissa dem i min jätteblogg. Ha!

Fick ett presentkort till Accessorize i födelsedagspresent av mamma. Igår kilade jag in i nämda butik och de skyltade stort med att man fick tre smycken för tvås pris. Tyvärr hade jag bråttom till bussen (och en jävligt stor boudoirlampa i famnen)  så jag hann inte slå till. I dag klockan 09.02 infann jag mig i butiken igen, shoppingsugen och stjärnögd. Plakaten hängde kvar och jag valde och valde. Accesssoarer är inte någonting man ska håsa med, vet ni väl.

Till sist vandrade jag till kassan med två par örhängen och ett halsband. Barnet som stod bakom disken knattrade in allt i kassan och begärde ett helt för högt pris.

- Nehej du, sa jag hjälpsamt, den tredje får jag ju på köpet!
- Det erbjudandet tog slut igår, kvittrade barnet.
- Men skyltarna hänger ju kvar!

Som en liten vessla sköt hon iväg, kretsade runt hela butiken i ilfart och återvände till kassdisken med famnen full av nedrivna skyltar.
- Ska jag slå in dem som present? frågade vesslebarnet glatt.

Jag var alltså dagens första kund. De skyltade med erbjudanden som inte längre gällde (inga datummarkeringar på skyltarna). Det enda rätta skulle ju ha varit att låta mig få smyckena till det nedsatta priset. Det skulle ha varit elegant. Men icke.

Jag gick ut. Utan smycken. Och nästa år önskar jag mig ett presentkort till Bijoux Brigitte istället.

Bordellen i hörnet

 Före: Det här är min älskade byrå som någon händig förfader svarade ihop i tiderna. Den har hunnit vara röd, svart (trendigt på 30-talet) och riktigt grälly hippiegul men nu är den au naturel. Var lite på vippen att ge den en omgång med shabby chic-penseln så den ble vit men höll mig och är glad för det. 

Men det senaste året har byrån varit skräphylla för fjärrkontroller, tomma blomkrukor, tv-bilagor, leksaker etc. Inte bra. Vad göra?

Efter: Ta-daa! Bordellampa, runda lyktor samt svart korg för fjärrkontrollerna från Indiska. Statyn arvegods från mommo. Vattenpipan fylleinköp från Tunisien. Klockan julklapp av svärfar. Skrinet har jag fått av pappa någon gång, han köpte det på en resa.


Jag tycker det blev riktigt fint!

Posters, posters

Jag har tre svagheter då det gäller inredning: plåtburkar, kristallkronor och retroplancher. Ikväll funderar jag på den sistnämnda kategorin. Jag har länge letat efter snygga tryck som skulle passa i köket. Här har vi några kandidater:

Den här är designad av svenska Ingela P Arrhenius som också gör härliga barnposters. Funderar lite på att S skulle få någon av dem i julklapp. Men är den här för barnslig för ett kök? Är barnsligt förtjust i den, det måste medges...

Också fin (hittas på etsy.com)! Lite vuxnare men inte riktigt den färgskala jag hoppats på. Skulle gärna få vara lite mera åt pastellhållet...


Det inhemska alternativet, från Polkkajam. Grämer mig lite över att det inte går att köpa det här motivet som poster, bara som kökshandduk. Iofs, den händiga skulle ju säkert klara av att rama in en handduk också...

Och kandidat nummer fyra, Edholm Ullenius heter de som designat. Jag har redan badrumssskåp-varianten hängande på toan. Så kanske det är lite tråkigt att ha en snarlik i köket. Här köper man den.

Hmm. Vad svårt! Synpunkter?

Nu är det jul igen!

Nejvars, det är det ju inte. Men jag införde för åtta år sedan traditionen att hänga upp min fina pappersstjärna i fönstret på min födelsedag. November är för lång och mörk, det behövs lite extra ljus. Stjärnan får nu lysa dygnet runt till januari. 

Det här är förresten den första födelsedagspresenten jag fick av J när vi var nykära och stirriga. Han ger mig lysnande gåvor varje år, som ni märker. 

I övrigt känner jag mig ganska ruku. Tror jag gick och pantade på en ny förkylningsomgång men  höll mig tills Näsdagen och födisen var över. Nu när jag slappnar av kommer sjukan. Ojoj. Ingen träning i dag. Ska ligga på soffan och titta på Downton Abbey i pappersstjärnas sken. T spelar dragspel och S sjunger. Mycket stämningsfullt.

Nokkd out


Oj jessus så god mat man fick på Nokka! Helt prilligt!

Spana gärna in guldjackan. Den sydde en ateljésömmerska på 60-talet upp för min mormor (hon som såg ut som en filmstjärna). Den är mitt nya officiella älsklingsplagg! Mamma har förvarat den i sin linnekista i flera år och i dag blev den min!

Nu är vi  hemma igen och ska dricka rosa champagne och titta på Adèle och mumien.

En lysande gåva!

Här har vi den utlovade lampan! Mycket bra! Nu ser jag vad jag har i min garderob. Om jag räknar rätt är det här min tolfte kristallkrona. Men jag har bara takutrymme för nio av dem.

Nu ska jag och J dolla upp oss och gå på restaurang. Han vägrar avslöja vart vi ska, men jag misstänker att det är Nokka. Fast vad vet jag. Kanske vi ska till Rosso.

Helt veke

Överlevde Näsdagssändningen men är nog ganska trött. Men roligt var det. Sonja Kailassaari upptäckte sin inre Felix Zenger. Pappas eget band försökte sig på hårdrock och Sixten Lundberg imiterade Naturväktarna så på pricken att jag nästan kissade på mig av skratt. Bland annat.

Sickan 4-ever


Vila i frid, Sickan Carlsson! Min barndomsidol! Okej, så gammal är jag inte, men jag hade mina perioder i barndomen då jag hellre satt och tittade på svartvita filmer med mommo än på Ducktales. Sickan var både vacker och snäll. Rysligt lik min mormor dessutom. Måste leta fram ett foto och bevisa. Men för stunden får ni njuta av det här fina lilla artistporträttet.

Problemet med Olgas blogg

Det här är Olgas blogg. Ingenting rafflande med den, mest kost- och träningstips. Men det finns ett problem med den. Olga publicerar rätt många hemmatagna bilder på kvinnor i underkläder. Givetvis för att bloggläsarna ska få förundras över att kvinnorna blivit så slanka iom att de följer Olgas råd.

Men när jag läser bloggen på min telefon exemeplevis på bussen börjar den med att öppna den svarta bakgrunden. Därefter öppnar den bilderna. En god stund senare kommer den vita textbakgrunden och texten. Detta innebär att jag ganska ofta sitter på bussen och ser på bilder av nakna kvinnor mot svart bakgrund. Ser lite promiskuöst ut.

Mer än en gång har jag fått en antingen sträng eller imponerad blick av den som sitter bredvid.

Ett glas vin skulle inte vara fel alls, nej

Synd att jag har lovat mig själv att avstå från både socker och alkohol i veckorna. I dag satt alla kolleger och mumsade i sig smörbullar på vårt musikmöte. Utom jag, jag åt en halv påse tuggummi och fick konstig mage. 

O-rätt-vist.

Det är nu ni ska kommentera "Ooooh, jag önskar att jag hade din självdisciplin, keep up the good work, du din superkvinna, du".

Den som skriver "Ja men ta ett glas vin då, människa, jag dricker att glas om dagen strax före min kvällschoklad och väger 52 kg!" uppsöker jag i nattens mörke och biter i rumpetten.  För proteiner är helt okej.

Se på vår tröskel stå, vitklädd med poncho på

Ajajaj så nätta luciakandidater man har hittat i år igen. Men vem har kommit på att de ska ha en hemsk stickad poncho på sig på bilderna? Nån som hittat ett mönster i Allers och stickat loss? Eller är det en krigstida bäddjacka för äldre damer? Tomtehalsduken gör inte saken bättre heller.

I år ska tammetusan inte den med störst boobs auomatiskt vinna, har man säkert tänkt. Så vi virar in tjejernas övrekroppar i ylle. Genious!